Så lite kan gå så illa
Måndagar är innebandydag. Jag har min superschyssta systerdotter (I) som är barnvakt. Idag ilka så, dock bara för L idag för E ska prova att vara hos mamma ikväll. Jag packade väskan och åkte iväg, L och I skulle mysa i soffan och läsa bok. Vi körde på som vanligt och när vi spelat klart gick ut till omklädningsrummet där jag ser att min mobil ringer, det I:s pappa som säger att jag måste åka hem för I har skadat sig och kan inte röra sig.
Nu far det 100 saker genom huvudet. Kastar på mig jackan åker kör hem. Då ringer I och jag hör hur ont hon har plus att det självklart ska vara dålig täckning och det bryts. Skickar ett sms att jag är på väg och får ett OK tillbaka.
Hemma så möter jag I:s pappa som kommit dit. Inne så är det en skärrad L och en I som ligger i soffan. Efter 50 minuter kommer ambulansen och det visar sig att det är knäslålen som hoppat urled. L skulle bara krypa över hennes ben i soffan och hade råkat tryck knäskålen urled. Ibland är det så små saker som kan väldigt illa. Jag såg framför mig att hon halkat och slagit sig osv.
Krya på dig I, du hade sinnesnärvaro att lugna L och prata med honom fast han var rädd när du hade ont. Du är bäst.
.
